Idag när jag kom till kaninerna så ser jag att min älskade Doris ligger på rygg i sin bur, blickstilla.
 Jag springer fram till buren, och öppnar. Och jag vet inte riktigt vad jag tänkte, men jag skulle nog kolla om hon varit död länge, om hon var kall och hård, typ. Skum tanke kanske...

 Men när jag har klappat en gång, så typ "fan vad mjuk hon är, lilla skruttfia, hon måste ju ha dött alldeles nyss!" Och kaninfan bara HOPPAR UPP och bufflar på mig för att säga hej!

 Hahaha, herregud vad rädd jag blev!